Kunskap om arvsrätt minskar risken för konflikter mellan närstående efter ett dödsfall. Läs om huvuddragen i svensk arvsrätt och vilka rättigheter som gäller.
Arvsrätt har i Sverige en lång historia och är präglad av gamla lagar och seder. När någon avlider ska kvarlåtenskapen enligt lagen fördelas mellan arvingarna efter en särskild ordning, där vissa har bestämda rättigheter. Först tillfaller arvet make, maka eller registrerad partner. Därefter träder barn och i viss mån barnbarn in som arvingar, och så fortsätter det enligt den fastlagda arvsordningen.
Trots denna tydlighet uppstår ofta förvåning och ledsnad, särskilt bland sambor som tror sig ha rätt till varandras arv, en rätt som i regel saknas utan testamente. Därav betydelsen att sätta sig in i arvsrätten och noggrant fundera på behovet av testamente, särskilt vid samboende eller när det finns särkullbarn. Ofta kan en klok förberedelse skänka ro, även om framtiden är okänd.
Vad svensk arvsrätt innebär för olika grupper
Alla som berörs av ett dödsfall påverkas olika beroende på band och släktskap till den avlidna. Makar har i regel starkt skydd men när det handlar om sambor saknas arvsrätt enligt lag så länge det inte finns testamente som föreskriver annat.
Barn har alltid rätt till sin laglott, en del av arvet som inte kan fråntas dem ens av ett testamente. Denna bestämmelse ger trygghet, samtidigt som den ibland leder till besvikelse när fördelningen inte stämmer med förväntningarna.