Vem bär egentligen ansvaret?
Det är en fråga som dyker upp på nästan varje årsstämma. Och svaret är enklare – och mer obekvämt – än de flesta styrelseledamöter vill höra. Styrelsen bär ansvaret. Punkt.
Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är det den som äger eller nyttjar en byggnad som ansvarar för att brandskyddet fungerar. I en bostadsrättsförening innebär det i praktiken att styrelsen har det yttersta ansvaret för gemensamma utrymmen – trapphus, källare, vindar, garage. Men det stannar inte där. Styrelsen ska också kunna visa att brandskyddet faktiskt fungerar. Inte bara påstå det. Dokumentera det.
Systematiskt brandskyddsarbete – inte bara en fin fras
SBA. Tre bokstäver som kan ge vilken styrelseordförande som helst huvudvärk. Systematiskt brandskyddsarbete är ett krav enligt SRVFS 2004:3, och det handlar om att organisera, dokumentera och följa upp brandskyddet löpande. Inte en gång. Inte vid inflyttning. Löpande.
Vad innebär det konkret? Jo, du behöver ha en brandskyddsorganisation – vem gör vad vid brand? Du behöver en brandskyddspolicy. Du behöver riskbedömningar. Och framför allt behöver du dokumentation som visar att kontroller faktiskt genomförs. Brandsläckare som kontrolleras. Utrymningsvägar som hålls fria. Brandvarnare som testas.
Men vet du vad? De flesta föreningar missar just dokumentationsbiten. Man kanske byter batterier i brandvarnarna, men skriver aldrig ner när det gjordes. Och den dagen kommunens räddningstjänst knackar på dörren och ber om att se ert SBA – ja, då står man där med tomma händer och en klump i magen.
Vad ska dokumentationen innehålla?
Tänk på dokumentationen som en berättelse om ert brandskydd. Den ska visa hela bilden. Från organisation och ansvarsfördelning till genomförda kontroller och åtgärdade brister.
En grundläggande dokumentation bör innehålla en beskrivning av byggnadens brandskydd – var sitter brandsläckarna, vilken typ av brandlarm finns installerat, hur ser utrymningsvägarna ut? Sedan behöver ni en kontrollplan. Hur ofta ska vad kontrolleras? Brandsläckare bör genomgå professionell brandskyddsservice regelbundet, vanligtvis en gång per år. Brandvarnare ska testas oftare. Utrymningsvägar ska kontrolleras kontinuerligt.
Varje kontroll ska protokollföras. Datum, vad som kontrollerades, av vem, och eventuella brister som upptäcktes. Hittar ni en brandsläckare som saknar tryck? Dokumentera. Åtgärda. Dokumentera åtgärden. Det låter byråkratiskt, jag vet. Men det är skillnaden mellan en förening som tar sitt ansvar på allvar och en som spelar rysk roulette med sina medlemmars säkerhet.
Konsekvenserna av bristande dokumentation
Räddningstjänsten har rätt att genomföra tillsyn. De kan komma oanmälda. Och om de bedömer att brandskyddet brister kan de utfärda förelägganden – ibland förenade med vite. Vi pratar pengar. Ibland stora pengar.
Men det finns en konsekvens som är värre än böter. Om en brand inträffar och det visar sig att styrelsen inte uppfyllt sina skyldigheter kan enskilda styrelseledamöter hållas personligt ansvariga. Det är inte en teoretisk risk. Det har hänt. Och det är en mardröm som ingen frivillig styrelseledamot förtjänar att hamna i.
Så kommer ni igång – utan att drunkna i papper
Börja enkelt. Gör en inventering av ert befintliga brandskydd. Vad finns? Vad saknas? Utse en brandskyddsansvarig i styrelsen – en person som äger frågan och driver den framåt.
Skapa en enkel kontrollplan i ett kalkylark. Inga avancerade system behövs till en början. Datum, åtgärd, ansvarig, status. Fyra kolumner räcker långt.
Och ta hjälp. Ni behöver inte kunna allt själva. Anlita professionella för de tekniska kontrollerna. Gå en brandskyddsutbildning. Prata med er försäkringsgivare – de har ofta bra material och kan ibland erbjuda rådgivning.
Faktum är att den svåraste delen inte är själva dokumentationen. Det är att komma igång. Men när rutinerna väl sitter? Då tar det kanske en timme i månaden. En timme som kan rädda liv. Och som definitivt räddar er som styrelse om det värsta skulle hända.